Det borde vara lättare att varje gång man flyttar ta med hela huset, sätta det på en släpvagn och köra iväg, än att gå igenom allting man har gömt och glömt i alla garderober och förråd för att sortera och packa ned det. Det är nog en utav dom saker som skiljer mest mellan min mor och mig. Mamma kan rensa, sortera och strukturera i all evighet utan att energin hos henna ens verkar svikta. Jag är dock helt utmattad efter att bara börjat. Mitt annars så goda tålamod blir som bortblåst.

Mitt i all röra lyckades jag i alla fall beställa en laptop till mamma. En Zepto, precis som Max dator. Leveransen tog precis en vecka och fixandet med den gick helt smärtfritt. Nu står det bredvid mig på skrivbordet och jag måste erkänna att jag är lite frestad att skaffa laptop som komplement till min stationära (man kan ju inte byta ut en stationär helt mot en laptop, dom har totalt olika användningsområden).Inte nog med att datorn var bra, smidig och otroligt prisvärd, till och med musen vi köpte till datorn är grymt skön.

Måste säga att jag tyckte att det var jävligt lamt av folket i klassen att banga på volleybollen i fredags! Att hellre spendera en tvåtimmars-håla i caffis, ett av skolans mest deprimerande ställen, är för mig oförståeligt, men men..

Fan va gött jag ska ha det när jag är klar med den del av mitt liv jag snart ska avsluta. Först hoppas jag på en underbar 14:e juni i Stockholm med Jahmi och Foo Fighters, och sen två veckor i det idylliska Rinnefors i Värmland. Sen ska jag komma tillbaks och på något sätt komma lite närmare att bli vuxen. Jag ska klara mig själv utan min kära mor, och jag ska jobba heltid i sju veckor (har jag skrivit eller sagt sex veckor förut så var det för att jag räknade fel). Men jag hoppas att det inte blir alltför ensamt, jag kommer nog behöva mina vänner ännu mer än tidigare. Till ett fantastiskt EST-klimax (Esbjörn Svensson Trio) kommer nästan gråten när jag tänker på åren som varit i mitt liv, den bekymmerslösa tiden, men den stannar någonstans under adamsäpplet och drar sig bortåt när jag ändrar inställning och tänker på något positivt.

Någon har stulit vår parkbänk som stått utanför vår dörr. Väldigt fånigt tycker jag. Vi har haft en bänk i år efter år, men nu, två veckor innan vi ska flytta, då snor någon den. Jag tycker väl inte det gör så jättemycket, men mamma tar det personligt och vill att vi går ut och letar efter den i dom omgivande kvarteren.