Sitter med dagens femtioelfte kopp masala chai i köket, lyssnar på musik och äter chokladmuffin efter en jättemysig pluggsession. Skön stämning och goa människor, seriositet och effektivitet varvat med skratt och trams, proffsbakade muffins som ersatte både lunch och frukost för min del. Det enda som störde mig och sårade mig lite var att alla hade fått för sig att mitt krydd-te skulle drickas utan socker. Trots trägna upprepanden låg alla skedar oanvända kvar på bordet. Nog för att det går att dricka utan socker, men då luktar det godare än det smakar. Med socker (eller annan sötning) blir det en helt annan dryck, smakerna kommer till liv. Att inte ha sötning i krydd-te är precis som att inte ha en uns salt i maten (bättre liknelse än en kladdkaka utan socker). DET BLIR TRÅKIGT! :(

Nåja, jag ska inte klaga mer om teet, dom lär sig nog förr eller senare ;) Jag är väldigt glad att hittat ett gäng människor jag uppskattar och trivs med och som dessutom funkar bra att plugga ihop med. Det är betydligt mycket roligare än att sitta på kammaren och läsa. Att det dessutom är ett gäng tjejer är väldigt skoj. Jag har annars tenderat att så gott som alltid hitta vänner bland grabbar (vänner jag uppskattar och värderar oerhört högt), men samtidigt har jag aldrig känt mig bekväm med den typiskt manliga jargongen. Det är med få undantag mina få tjejkompisar som jag lätt kunnat prata känslor och andra djupare ämnen med. Att jag växt upp själv med mamma och alla ”mostrar” (mammas väninnor) kanske har spelat in och kanske också att jag är fisk (känslomänniska). Jag har inte växt upp med någon som tittat på sport eller frälst mig på motorer eller skjutvapen, som sagt att det är fånigt att gråta eller att visa känslor. Förvisso kan jag ofta vara väldigt behärskad och reserverad, åtminstone utåt sett, men jag har likväl förmågan att släppa på den muren närhelst jag känner mig trygg och bekväm eller när någon annat öppnar sig för mig eller behöver någon som lyssnar. En promenad eller te-kväll kombinerat med deep-talk kan vara ovärderligt. En stunds gråtande kan göra att man känner sig som en ny människa efteråt.

Nu ska jag nog sluta äta muffins, annars kommer jag gå och lägga mig ikväll utan att ha ätit någonting annat på hela dagen. Fast egentligen... vad gör det?

"Time engraves our faces with all the tears we have not shed." - Natalie Clifford Barney

 

Denajs

29 november 2010 18:51

Mina supermuffins kan ersätta hela kostcirkeln. Jag lovar! :)

Man får väl ge sockrat te en chans någon gång. Man är ju inte den som är den.

 

Nandi

29 november 2010 18:52

Tummen upp!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Seg och gäspande med ögon som faller ihop av någon oförklarlig trötthet sitter jag här och skriver. Utanför pågår Sveriges valborgsfirande no 1; mellan 10-15 tusen studenter och unga i en liten park och senare ute på fester på nationer och i studentk...

Efter 30hp statsvetenskap på Göteborgs Universitet och 15hp statskunskap på Uppsala Universitet tänker jag ge mig på en jämförelse mellan universiteten och städerna, både var gäller själva undervisningen och den sociala tillvaron. Det bygger på min s...

Efter tre timmars lyckat tentaskrivande om svensk politik och förvaltning ställde vi oss utanför tentasalen för att snacka, frysa ihjäl och skratta åt alla som inte lyckades få upp dörren när dom skulle gå ut (fanns en lapp om att man skulle trycka p...

En kamrat i gymnasiet var ganska dålig på att hålla sig till skrivregler, slarvade med meningsbyggnad, missade lite punkter och särskrev titt som tätt. Detta till trots bloggade han, och han bloggade relativt framgångsrikt. Många var vi som vek os...

Aktuell status: Småont i högeraxeln efter att på parkouren ha gjort för många ”kongs” (kasta sig framstupa över i detta fall en hög plint och liggandes på mage i luften skjuta ifrån ordentligt med armarna mot plinten för att flyga läng...