Sitter och läser om demokrati, demokratiideal och olika argument för och emot. Helt underbart känns det faktiskt, i kontrast mot den tråkiga internationella politiken. På måndag ska jag vara redo att på seminariet hålla två muntliga anföranden på 5 minuter vardera, om lotten faller på mig. Det är alltid lite nervöst med muntliga anföranden, särskilt inför en grupp människor man aldrig träffat förut (seminariet blir min första ”lektion” i Uppsala), men det brukar samtidigt vara väldigt roligt. Det ger mig lite retorik-vibbar från 50-poängskursen som var en av gymnasietidens höjdpunkter. Då brukade jag sitta på söndagar och öva in 5-minuters-tal så att dom satt i princip utantill tills lektionen dagen därpå. Förhoppningsvis kommer jag att ha tillräckligt gott om tid och vara ”in the mood” när jag ska författa mina anföranden. Då är det roligt både att skriva och att framföra.

Funderar för övrigt på alla facebook-grattis. Jag tycker det har gått inflation i gratulationerna. Nu för tiden får man ju grattishälsningar av folk man knappt känner eller inte har någon kontakt med alls under resten av året. Själv är jag lite ambivalent till min egen gratulationstaktik, jag vet inte om jag tycker att jag gör rätt eller inte. Jag skriver ytterst sällan grattis till mina vänner på facebook. Det är ju folk som fyller år var och varannan dag. Skulle jag sätta i system att gratulera alla skulle jag ju också skapa förväntningar (åtminstone på mig själv) om att gratulera varenda en av minna facebook-kontakter. Att då glömma någon för att man exempelvis lyckades hålla sig borta från facebook en hel dag skulle ju skapa dåligt samvete, trots att personen kanske inte ens stod en särskilt nära.

Min taktik (som jag ju egentligen är dum som avslöjar) är att i största möjliga mån komma ihåg att skicka grattis-sms till dom jag verkligen vill gratulera. Jag skickar inte till den där tjejen som gick i en parallellklass på högstadiet och som jag hade spanska-lektioner i samma grupp som. Jag skickar till dom som står mig närmast, dom jag har tätare kontakt med och dom jag tänker på då och då och saknar. Ett sms (eller ett telefonsamtal för den delen) känns mycket mer värt än ytterligare ett ”Grattis!” i den långa raden på facebook.