Istället för Säpochefen gick jag till Hamnplan 5 och lyssnade på diskussionen mellan Falkvinge, Jan Rosén, en riksdagsledamot och en representant från dataspelsbranschen om upphovsrätten och integriteten. Så väldigt givande var det inte men ändå en smula intressant. Den enda som försökte hetta upp diskussionen var Falkvinge som använde sin karakteristiska agressiva och provocerande retorik. Riksdagsledamoten försökte balansera mitt emellan piraterna och upphovsrättslobbarna, vars taktik verkade gå ut på att få Falkvinge att framstå som oseriös. Det går säkert hem hos många som inte riktigt känner sig bekväma med Falkvinges sätt att uttrycka sig. Personligen tycker jag att han platsar riktigt bra i rollen som den som engagerar inåt bland medlemmarna. Som ansikte utåt finns det bättre representanter med en framtoning som inte riskerar skrämma bort vissa. I publiken var det flest unga, varav många hade lila pirattröjor på sig. Själv stod jag lustigt nog bredvik Henrik Pontén som lojt pillade på sin iPhone. Tyvärr hann jag inte utbyta något ord med honom eftersom jag tvingades gå ifrån lite tidigare för att hinna till min middag.

Mauds tal var tämligen ointressant sett ut en pirats ögon eftersom hon, likt B-lund, undvek dom obekväma ämnena integritet och upphovsrätt. Liksom B-lund fick hon kritik från sitt ungdomsförbund. Hon talade dock om jämlikhet och klimatfrågan, men undvek såklart kärnkraften, trots att plakat med "Atomkraft - Nej tack!" vajade på många håll i publiken. Hon talade om regeringens "fantastiska" klimatmål som vi ju vet inte är mindre än en stor bluff.

Efter hennes tal träffade jag på min gamla favoritlärare Martin Bogaeus, SO-lärare från högstadiet. Till min besvikelse verkade han inte riktigt ha förstått sig på Piratpartiet än, men det kommer kanske senare. Han borde få sig en tankeställare när en utav hans mest begåvade och samhällsintresserade elever blivit piratpartist.

Almedalsveckan är så fullspäckad med intressanta saker att man knappt orkar vara med på en enda. Nyfiken som jag var mötte jag upp piratdelegationen när dom kom med båten i helgen. Efter ett stopp på glassbaren, där jag i kön hamnade bakom en småbarnspappa med tre små ungar som skulle välja bland dom 100 olika kulglassorterna först när familjen nått ända fram till kassan, promenerade jag upp med fyra piratpartister genom staden bort till malmrosrondellen där dom hade hyrt bostad under veckan.

Ohlys tal missade jag tyvärr då jag istället följde med Andis familj ut till släktingarna i Roma för att äta och umgås. En hel del strosande i Almedalen har det dock blivit och jag har bättrat på bondbrännan lite med hjälp av PP-tröjan. För att befästa stereotyper har jag vid flera tillfällen suttit med tröjan, laptop och trådlöst bredband i Almedalen. Efter B-lunds framträdande igår kväll, där han f.ö till ungdomsföbundets och PP:s besvikelse inte nämnde integritets- eller fildelningsfrågorna över huvud taget, inkvarterade jag mig hos Melker som ju lägligt nog bor i Almedalen (bokstavligt talat). Som tack för att jag fick bo över där riggade jag upp deras trådlösa nätverk som dom inte själva lyckats fixa. Jag döpte det inte till Ipredia men lämnade det dock öppet.

Idag hade jag tänkt gå på en massa seminarier men blir det något så blir det mötet med Säpo-chefen nu ikväll. Istället har jag legat och slappat och spelat kort i solen samt promenerat litegrann. Sörjer lite att The Pirate Bay säljs men jag hoppas att det kommer något gott även ur det. Kanske blir det lösningen på fildelningsproblematiken när sidan görs om, eller så går alla äntligen över till Oneswarm och liknande anonyma program.

Jag har inte dött, försvunnit eller gått under jorden, jag har bara haft lite mycket att göra. Studentfirandet tog nästan kål på mig och jag låg sjuk med feber, halsont och mer snor än jag trodde fick plats i näsan i en vecka. Jag gladdes över PP:s vackra valresultat men hade inte energi att skriva något om det. Det fanns många andra som gjorde. Förhoppningsvis tar våra motståndare PP på lite större allvar nu och kanske orkar dom till och med läsa igenom vårt principprogram innan dom skriker "tjuvar!" åt oss.

Fast det tar nog en stund innan det händer något. Läste idag att 15 poliser nu ska jobba enbart med immatrialrättsbrott. Jag vet inte om man ska sucka åt det eller om man ska bli glad att det kanske blir polisen som agerar polis istället för privata intresseorganisationer.

Pirate Pontén (tidigare känd som Henrik Pontén) bestämde sig idag för att ta hem några martyrpoäng genom att frivilligt komma och bli utbuad på Dream Hack. Eftersom han blev inbjuden av arrangörerna sa han att han förväntade sig ett vänligt mottagande. Vad han medvetet missade var att det var just arrangörerna och inte deltagarna som bjudit in honom. Dessutom passade han på att ljuga lite. Om Antipiratbyrån inte tänker "sätta dit någon", hur kom det sig då att man dagen efter IPRED trädde igenom begärde ut namnet bakom en IP-adress för en privat FTP-server?

"A lie may take care of the present, but it has no future."

Så kom då den utlovade paneldebatten inför EU-valet. Varken jag eller David hade haft någon större tid för att förbereda oss då studentbalen, som f.ö var mycket trevlig, ägde rum i söndags kväll. Jag kom hem klockan tre på natten, gick upp klockan tio, duschade, åt frukost, ögnade igenom den femminuterslånga presentationen som jag i all hast förberett här om kvällen inför debatten och var sedan tvungen att bege mig bort till Säve. Så fullt upp hade jag haft att jag helt glömt bort att vi hade fått tillåtelse att ha ett bokbord i caffis, men som tur var hade Jocke koll på det och lyckades få upp det i sista sekund.

Jag tycker detta är ett typexempel på att Piratpartiet är en gräsrotsrörelse. Jag tog initiativ till att prata med rektorn om affischering, jag hörde av mig till gymnasiechefen för att övertala honom att PP skulle få vara med i debatten, jag kontaktade David för att höra om han var villig att haka på debatten och efter en snabbkoll med valkretsledaren fick vi ett OK för att representera Sveriges största politiska ungdomsförbund i en paneldebatt i skolans aula. Jocke tog själv tag i bokbordet och lyckades hitta en tjej som hade tid att sitta där. Allt detta gjordes av mig, David och Jocke, tre helt vanliga medlemmar av partiet sedan ett par månader tillbaks utan något titel eller liknande.

Informationen jag fått om debatten var väldigt knapphändig och jag hade trott att det var elever på skolan som skulle representera dom olika ungdomsförbunden. Det visade sig dock vara helt fel. Istället mötte jag och David, som alldeles nyligen börjat engagera oss politiskt, representanter från dom andra ungdomsförbunden som hade tagit sig hit från fastlandet efter inbjudan, bland annat Grön Ungdoms språkrör Maria Ferm.

Den presentation jag hade förberett fick kastas i papperskorgen då debattledaren beslutade att korta ner tiden från fem minuter till två-tre. Det blev alltså till att improvisera. Jag tyckte dock att jag lyckades rätt så bra och debatten var trevlig även om det blev lite tjatiga höger-vänsterdiskussioner ibland (inget ont om höger-vänsterdiskussioner men när det aldrig leder någon vart och allt bara upprepas blir det tråkigt). Jag och David hade väntat oss att vi skulle få sitta tysta under större delen av debatten eftersom även andra frågor än piratfrågor skulle avhandlas. Överraskande nog fick vi riktigt mycket plats och tack vare Maria fick vi lite mer tid till integritetsfrågan. Debattledaren hade tänkt hoppa över den frågan (!) eftersom vi hade glidit in på den under diskussionen om frihandel av någon anledning, men Maria uppmärksammade det vilket ledde till att det diskuterades lite mer framåt slutet. Tack för det! :)

Publiken verkade bestå till största del av vänsterfolk och pirater och den moderata representanten blev påhoppad både av oss paneldeltagare och publiken. Det var en lärorik dag för mig som nybörjarpolitiker.